Pig/-g
Sitter nu på biblioteket på veckans längsta håla (135 minuter) och skriver.. Äter lite gul lök (premiyum choklad) för 2,50 också. :) Thanks Anna!
Kornelius kom till mig igår. Det var skönt att få träffas. Man behöver inte säga så mycket. Bara att vara hos varandra när det är såhär gör att man känner sig tryggare än någon annan stans. Så känner jag i alla fall. Att somna svagt gråtandes i någon patetisk självömkan i hans famn känns faktiskt bra. Det kommer bli bra, jag vet det. Vi är för kloka tillsammans för att vi skulle fatta något dumt beslut.
Jag har än så länge inte köpt en enda julklapp, och jag har inga strålande idéer heller.. Det är så mysigt att ge bort saker, förutsatt att den man ger presenten till visar tacksamhet. Om jag någon dag har mycket pengar, vilket jag verkligen inte har nu, så vet jag att jag kommer köpa massvis med julklappar. Tack vare mina generösa föräldrar har jag lärt mig att givmildhet gör en glad.
Som ni vet (eftersom jag har skrivit det minst 20 gånger) var jag på lussvaka på bio i lördags. Jag har förmodligen nämnt att jag inte sov mer än knappt fyra timmar när jag kom hem också. På kvällen, igår kväll alltså, var det svårt att somna. Jag låg i sängen till klockan halv ett och undrade varför jag inte var trött. Sen helt plötsligt sov jag, och drömde något väldigt verkligt och konstigt som vanligt, men kommer inte ihåg vad det var just nu. Imorse gick jag upp klockan 06:20, gick på toaletten, klädde på mig, smörjde in ansiktet med dagcreme, tittade på klockan på nattuksbordet som visar 06:30, kommer på att jag inte borde gå upp förän ungefär en timme senare, suckar, säger: "för helvete Lovisa", tar av mig jeansen och lägger mig för att sova igen. Sen vaknade jag en timme senare, 07:30, precis som jag brukar göra på måndagar, fastän jag inte har sovit mer än ungefär tio timmar de senaste två dygnen. Hade jag varit en svettis med moppefjun och manboobs som lanar varje helg hade det kanske inte varit så konstigt, men jag brukar sova ungefär 9 timmar per natt på helgerna och ändå vara seg. Vad händer? Kanske kommer jag somna när som helst, helt oväntat. Det får framtiden utvisa.
Vad jag nämnde som väldigt pinsamt för någon dag sedan är pinsamt, det är svårt att veta vad man ska säga, om man ska säga något, hur mycket man ska säga, om man ska vara precis som vanligt, om man ska hålla sig undan, om man ska be om ursäkt. Jag kan inte tänka mig att den personen läser det här ändå så det spelar ingen roll vad jag skriver.
Jag vill passa in.
Puss
Kornelius kom till mig igår. Det var skönt att få träffas. Man behöver inte säga så mycket. Bara att vara hos varandra när det är såhär gör att man känner sig tryggare än någon annan stans. Så känner jag i alla fall. Att somna svagt gråtandes i någon patetisk självömkan i hans famn känns faktiskt bra. Det kommer bli bra, jag vet det. Vi är för kloka tillsammans för att vi skulle fatta något dumt beslut.
Jag har än så länge inte köpt en enda julklapp, och jag har inga strålande idéer heller.. Det är så mysigt att ge bort saker, förutsatt att den man ger presenten till visar tacksamhet. Om jag någon dag har mycket pengar, vilket jag verkligen inte har nu, så vet jag att jag kommer köpa massvis med julklappar. Tack vare mina generösa föräldrar har jag lärt mig att givmildhet gör en glad.
Som ni vet (eftersom jag har skrivit det minst 20 gånger) var jag på lussvaka på bio i lördags. Jag har förmodligen nämnt att jag inte sov mer än knappt fyra timmar när jag kom hem också. På kvällen, igår kväll alltså, var det svårt att somna. Jag låg i sängen till klockan halv ett och undrade varför jag inte var trött. Sen helt plötsligt sov jag, och drömde något väldigt verkligt och konstigt som vanligt, men kommer inte ihåg vad det var just nu. Imorse gick jag upp klockan 06:20, gick på toaletten, klädde på mig, smörjde in ansiktet med dagcreme, tittade på klockan på nattuksbordet som visar 06:30, kommer på att jag inte borde gå upp förän ungefär en timme senare, suckar, säger: "för helvete Lovisa", tar av mig jeansen och lägger mig för att sova igen. Sen vaknade jag en timme senare, 07:30, precis som jag brukar göra på måndagar, fastän jag inte har sovit mer än ungefär tio timmar de senaste två dygnen. Hade jag varit en svettis med moppefjun och manboobs som lanar varje helg hade det kanske inte varit så konstigt, men jag brukar sova ungefär 9 timmar per natt på helgerna och ändå vara seg. Vad händer? Kanske kommer jag somna när som helst, helt oväntat. Det får framtiden utvisa.
Vad jag nämnde som väldigt pinsamt för någon dag sedan är pinsamt, det är svårt att veta vad man ska säga, om man ska säga något, hur mycket man ska säga, om man ska vara precis som vanligt, om man ska hålla sig undan, om man ska be om ursäkt. Jag kan inte tänka mig att den personen läser det här ändå så det spelar ingen roll vad jag skriver.
Jag vill passa in.
Puss
Lussevakan
Nu har jag vaknat. Så farligt trött är jag inte men det kommer nog att märkas ikväll att man har vänt på dygnet. Klockan 22 igår kväll tog jag, Erica, Eleonor, Alex och Clara tåget tillsammans till helsingborg för att vara med på Lucia Movie Night. Vi satt först på donkis och chillade en stund, åt en paj Efter det väntade vi de sista 45 minuterna på bion.
Jag satt bredvid en väldigt konstig person som kom med konstiga kommentarer hela tiden.. Skitkonstig var han När kvällen, natten, var slut var det skönt att få komma bort från honom. Den första filmen hette "up in the air". Många på bion verkar ha tyckt att den var jättedålig men jag måste säga att jag tycker att den var helt okej. Den andra filmen var "snabba cash" som ni säkert känner till. Den var väldigt bra och jag rekommenderar absolut alla att se den när den kommer ut. Den sista filmen hette "old dogs" och var väldigt rolig. En bra mix av filmer tycker jag. Måste även utlysa mig och Alex till champions eftersom vi var de enda två av mig, hon, Erica, Clara, Eleonor, min syster Mathilda och hennes kompis som inte somnade för en sekund. Jag och Erica var utrustade med en hel del snacks men vi åt inte på långa vägar allt, men det var tur att vi hade energidricka. Klockan halv åtta blev fyra av oss hämtade av Ericas pappa, så var vi hemma klockan åtta. Det var en mysig natt och jag ska definitivt göra det fler gånger. Det är absolut värt pengarna (220 kronor) och jag tycker även att det var bättre filmer det här året ön förra. Så: en väldigt lyckad natt!
Någonting som jag tycker är fruktansvärt pinsamt är när man har känslor, vilka som helst (kärlek, vänskap), för någon som man bryr sig om. Man söker mycket kontakt med personen för att man vill lära känna den så snabbt som möjligt. Man kanske har lite småkänslor utöver vänskap (ingenting som är tvunget) men ingenting man hade kunnat tänka sig att ta på allvar eller satsa på. Man känner att man kanske söker lite väl mycket kontakt. Sen tänker man: Nej, då hade han/hon sagt till. Han/hon är ju likadan mot mig. Sedan kommer det fram att personen tycker att man är jobbig. Att man söker lite väl mycket kontakt och att det börjar bli lite jobbigt för personen ifråga. Det är bland det pinsammaste jag vet. Speciellt eftersom jag är en person som verkligen vill vara tillfreds med folk, jag vill passa in, jag vill vara cool. jag vill ha många kompisar och jag vill ha nära kompisar och jag vill ha kompisar som känner för mig som jag för dem. Det är inte psykiskt jobbigt, jag ligger inte sömnlös om nätterna eller har svårt att äta, men jag bävar för när man ska träffa personen nästa gång.
Jag har en ovana att satsa allt på ett kort. En vän, ett fritidsintresse, ett intresse över huvud taget, en person jag har lite småkänslor för (bara för att jag kan ha småkänslor för flera personer samtidigt betyder inte det att jag är någon överkåt jävel som gnider mig mot lyktstolpar). Jag skriver sms till personen, jag skriver till personen på facebook, jag pratar mycket med personen jämfört med andra när jag träffar honom/henne. Detta är för att jag verkligen söker kontakt, jag vill ha vänner för livet, men jag måste lära mig att det tar tid. Man lär inte känna någon in på bara skinnet på en vecka bara för att man pratar konstant. Känslan att det är pinsamt blir förstås extra stark om personen ifråga berättar för sina riktiga närmaste att jag är jobbig, jag tror att jag kan få en kontakt med honom/henne som absout inte är ömsesidig. Fast sådana personer är inget att lägga sin tid på tycker jag. Den osäkra Lovisa ger den (spelat) självsäkra Lovisa en lavett för att hon åter igen trott att hon har karisma nog att få folk att dra sig till henne. Det blir ändå ingen bra relation om den ena personen vill lära känna den andra hundra gånger mer än den andra vill lära känna den ena.
Idag ska jag skriva lite mer på mitt och Eric's mijöarbete, men först ska jag gå ner och få i mig lite frukost. Tack så mycket för inatt Erica. Tack ni andra också även om vi inte satt vid varandra, jag är glad att jag har er, och jag är ledsen om jag har försummat er mycket tid vi skulle behövt tillsammans.
Puss
Jag satt bredvid en väldigt konstig person som kom med konstiga kommentarer hela tiden.. Skitkonstig var han När kvällen, natten, var slut var det skönt att få komma bort från honom. Den första filmen hette "up in the air". Många på bion verkar ha tyckt att den var jättedålig men jag måste säga att jag tycker att den var helt okej. Den andra filmen var "snabba cash" som ni säkert känner till. Den var väldigt bra och jag rekommenderar absolut alla att se den när den kommer ut. Den sista filmen hette "old dogs" och var väldigt rolig. En bra mix av filmer tycker jag. Måste även utlysa mig och Alex till champions eftersom vi var de enda två av mig, hon, Erica, Clara, Eleonor, min syster Mathilda och hennes kompis som inte somnade för en sekund. Jag och Erica var utrustade med en hel del snacks men vi åt inte på långa vägar allt, men det var tur att vi hade energidricka. Klockan halv åtta blev fyra av oss hämtade av Ericas pappa, så var vi hemma klockan åtta. Det var en mysig natt och jag ska definitivt göra det fler gånger. Det är absolut värt pengarna (220 kronor) och jag tycker även att det var bättre filmer det här året ön förra. Så: en väldigt lyckad natt!
Någonting som jag tycker är fruktansvärt pinsamt är när man har känslor, vilka som helst (kärlek, vänskap), för någon som man bryr sig om. Man söker mycket kontakt med personen för att man vill lära känna den så snabbt som möjligt. Man kanske har lite småkänslor utöver vänskap (ingenting som är tvunget) men ingenting man hade kunnat tänka sig att ta på allvar eller satsa på. Man känner att man kanske söker lite väl mycket kontakt. Sen tänker man: Nej, då hade han/hon sagt till. Han/hon är ju likadan mot mig. Sedan kommer det fram att personen tycker att man är jobbig. Att man söker lite väl mycket kontakt och att det börjar bli lite jobbigt för personen ifråga. Det är bland det pinsammaste jag vet. Speciellt eftersom jag är en person som verkligen vill vara tillfreds med folk, jag vill passa in, jag vill vara cool. jag vill ha många kompisar och jag vill ha nära kompisar och jag vill ha kompisar som känner för mig som jag för dem. Det är inte psykiskt jobbigt, jag ligger inte sömnlös om nätterna eller har svårt att äta, men jag bävar för när man ska träffa personen nästa gång.
Jag har en ovana att satsa allt på ett kort. En vän, ett fritidsintresse, ett intresse över huvud taget, en person jag har lite småkänslor för (bara för att jag kan ha småkänslor för flera personer samtidigt betyder inte det att jag är någon överkåt jävel som gnider mig mot lyktstolpar). Jag skriver sms till personen, jag skriver till personen på facebook, jag pratar mycket med personen jämfört med andra när jag träffar honom/henne. Detta är för att jag verkligen söker kontakt, jag vill ha vänner för livet, men jag måste lära mig att det tar tid. Man lär inte känna någon in på bara skinnet på en vecka bara för att man pratar konstant. Känslan att det är pinsamt blir förstås extra stark om personen ifråga berättar för sina riktiga närmaste att jag är jobbig, jag tror att jag kan få en kontakt med honom/henne som absout inte är ömsesidig. Fast sådana personer är inget att lägga sin tid på tycker jag. Den osäkra Lovisa ger den (spelat) självsäkra Lovisa en lavett för att hon åter igen trott att hon har karisma nog att få folk att dra sig till henne. Det blir ändå ingen bra relation om den ena personen vill lära känna den andra hundra gånger mer än den andra vill lära känna den ena.
Idag ska jag skriva lite mer på mitt och Eric's mijöarbete, men först ska jag gå ner och få i mig lite frukost. Tack så mycket för inatt Erica. Tack ni andra också även om vi inte satt vid varandra, jag är glad att jag har er, och jag är ledsen om jag har försummat er mycket tid vi skulle behövt tillsammans.
Puss
Freezing
När jag har skrivit klart och publicerat det här ska jag ta en dusch, äta middag och sova i några timmar. Sedan bär det av till Helsingborg för att vara med på Lucia Movie Night. Jag längtar.
Det här kommer gå riktigt långsamt, mina fingrar är grymt stelfrusna.
Vid tvåtiden åkte jag och Erica till stallet. Jag är väldigt tacksam för sällskapet. <3 Vi pratade och lite så, om sådana saker som man bara vill prata med vissa människor om, för man vet att de förstår. Erica fick även rida en liten sväng och blev kompis med Smaragd, tror jag. De kelade loss ordentligt i stallet efteråt måste jag säga. Pappa skulle sedan hämta oss men han, som alltid brukar komma på en gång, var sen. Vi stod och frös ihjäl i ungefär en halvtimme. Inte roligt. Det är av den anledningen som jag skriver väldigt långsamt nu, mina fingrar är jättestela. Erica fryser nog minst lika mycket som jag då hon inte rörde sig lika mycket och hade världens tajtaste stövlar, stackaren.
I morse, när jag skrev att jag skulle äta frukost, satte jag mig istället för att titta på de fyra senaste avsnitten av Paradise Hotel. Alltså, Franscesca verkar helt rubbad. Airhead, som pappa brukar säga.
En sak jag måste medge är att jag är en väldigt svartsjuk person. Ikväll ska Kornelius ta hem lite folk för att ha lite fest, och fastän vi har sagt att nu när vi har uppehåll så räknas inte en kyss med någon annan som otrohet så är jag orolig. Jag är rädd att han kommer kyssa någon annan, jag kan inte se det framför mig. Det har varit vi och bara vi så länge, att jag kan inte tänka mig honom med någon annan. Om han skulle gjort det hade jag inte blivit arg, mina känslor för honom hade inte förändrats, men jag hade nog blivit förvånad och på något sätt imponerad. Och svartsjuk såklart. Kornelius, om du läser det här: känn inte att jag försöker få dig att ändra inställningen till vårat "avtal" på något sätt, du gör vad du vill. En kyss behöver inte betyda några känslor, men jag tror att det kan vara nyttigt att ta ett lite uppehåll för att på något sätt prova på något annat. Jag förstår de som absolut inte håller med mig, och jag respekterar deras åsikt. Jag kan bara berätta utifrån mitt eget perspektiv hur jag resonerar kring det här. Man ska ha kul!
Nu har jag skrivit klart och ska snart publicera det här för att ta en dusch, äta middag och sova några timmar. Sedan bär det av till Helsingborg för att vara med på Lucia Movie Night. Jag längtar fortfarande.
Det här kommer gå riktigt långsamt, mina fingrar är grymt stelfrusna.
Vid tvåtiden åkte jag och Erica till stallet. Jag är väldigt tacksam för sällskapet. <3 Vi pratade och lite så, om sådana saker som man bara vill prata med vissa människor om, för man vet att de förstår. Erica fick även rida en liten sväng och blev kompis med Smaragd, tror jag. De kelade loss ordentligt i stallet efteråt måste jag säga. Pappa skulle sedan hämta oss men han, som alltid brukar komma på en gång, var sen. Vi stod och frös ihjäl i ungefär en halvtimme. Inte roligt. Det är av den anledningen som jag skriver väldigt långsamt nu, mina fingrar är jättestela. Erica fryser nog minst lika mycket som jag då hon inte rörde sig lika mycket och hade världens tajtaste stövlar, stackaren.
I morse, när jag skrev att jag skulle äta frukost, satte jag mig istället för att titta på de fyra senaste avsnitten av Paradise Hotel. Alltså, Franscesca verkar helt rubbad. Airhead, som pappa brukar säga.
En sak jag måste medge är att jag är en väldigt svartsjuk person. Ikväll ska Kornelius ta hem lite folk för att ha lite fest, och fastän vi har sagt att nu när vi har uppehåll så räknas inte en kyss med någon annan som otrohet så är jag orolig. Jag är rädd att han kommer kyssa någon annan, jag kan inte se det framför mig. Det har varit vi och bara vi så länge, att jag kan inte tänka mig honom med någon annan. Om han skulle gjort det hade jag inte blivit arg, mina känslor för honom hade inte förändrats, men jag hade nog blivit förvånad och på något sätt imponerad. Och svartsjuk såklart. Kornelius, om du läser det här: känn inte att jag försöker få dig att ändra inställningen till vårat "avtal" på något sätt, du gör vad du vill. En kyss behöver inte betyda några känslor, men jag tror att det kan vara nyttigt att ta ett lite uppehåll för att på något sätt prova på något annat. Jag förstår de som absolut inte håller med mig, och jag respekterar deras åsikt. Jag kan bara berätta utifrån mitt eget perspektiv hur jag resonerar kring det här. Man ska ha kul!
Nu har jag skrivit klart och ska snart publicera det här för att ta en dusch, äta middag och sova några timmar. Sedan bär det av till Helsingborg för att vara med på Lucia Movie Night. Jag längtar fortfarande.
God Morgon
Fy vad jag är vaken tidigt idag. Klockan är 08:55 och det är lördag och jag är vaken. Nåväl, när pappa väl hade gått upp (sov bredvid honom för att mamma ville sova i min säng eftersom hon skulle upp tidigt och inte ville bli väckt av pappa en gång i kvarten för att han inte kan sova när hon snarkar = i-landsproblem) kunde jag inte riktigt somna om, och jag har en del jag faktiskt måste göra idag.
Så fort jag har skrivit klart det här ska jag ner i köket för att äta en riktigt stor frukost. Älskar frukost på helgen! Efter det ska jag nog skriva lite på ett miljöarbete vi håller på med i skolan. Det är minst sagt nödvändigt då jag och den jag arbetar med i princip inte har börjat. Vi har hållit på med det här i tre veckor. Vid 12:30-tiden ska jag få pappa att köra mig till stallet så att jag kan fixa där och longera lite, sen kommer jag nog hem vid tre och då är det dags att göra lite mer på miljöarbetet.
Som jag nämnde igår ska jag på lussevaka inatt och det är minst sagt nödvändigt att man är utvilad till det, så jag får väl ta och sova lite framåt eftermiddagen, kvällen. Kanske kan träffa Eleonor, och kanske Kornelius en snabbis också.. Vi får se.
Jag gillar i alla fall att jag fick ett sms klockan 03:08 där det står: "ball i svalöv idag?". Hm, nej, Svalöv är inte det mest hippa stället på jorden, speciellt inte klockan tre på natten. Det är förresten inte dag då. ( :
Puss
Så fort jag har skrivit klart det här ska jag ner i köket för att äta en riktigt stor frukost. Älskar frukost på helgen! Efter det ska jag nog skriva lite på ett miljöarbete vi håller på med i skolan. Det är minst sagt nödvändigt då jag och den jag arbetar med i princip inte har börjat. Vi har hållit på med det här i tre veckor. Vid 12:30-tiden ska jag få pappa att köra mig till stallet så att jag kan fixa där och longera lite, sen kommer jag nog hem vid tre och då är det dags att göra lite mer på miljöarbetet.
Som jag nämnde igår ska jag på lussevaka inatt och det är minst sagt nödvändigt att man är utvilad till det, så jag får väl ta och sova lite framåt eftermiddagen, kvällen. Kanske kan träffa Eleonor, och kanske Kornelius en snabbis också.. Vi får se.
Jag gillar i alla fall att jag fick ett sms klockan 03:08 där det står: "ball i svalöv idag?". Hm, nej, Svalöv är inte det mest hippa stället på jorden, speciellt inte klockan tre på natten. Det är förresten inte dag då. ( :
Puss
Jag
Jag har inte skrivit rubrik än, för jag vet inte vad det här inlägget kommer att handla om än.
De, ni, som läser vad jag skriver kommer väl kanske att tro att det här är det enda sättet för mig att öppna mig för omvärlden, och att jag är väldigt blyg och lite smått omogen som bara kan sitta bakom datorskärmen när jag ska uttrycka mig. Så är det inte. Det här är nog mest för min skull. För att jag ska få skriva av mig, det är ett sätt att avreagera sig på som passar mig väldigt bra. Och nej, jag är inte 40 år. (: Jag är bara 16.
En sak som jag har väldigt svårt att bestämma mig för är vem som egentligen är jag och hur är jag är när jag är mig själv. Det finns: den osäkra Lovisa, som bara bryr sig om vad andra tänker och gör att för att göra andra tillfreds, den (spelat) självsäkra Lovisa som ser sig i spegeln och gillar vad hon ser, och den förnuftiga Lovisa som är klok och långt före sin ålder.
Problemet är att jag vill passa in hos alla, och det fungerar inte just nu. När beslut ska tas dras jag åt minst två olika håll.
Men tänk om mamma och pappa inte tycker att det är bra.
Men tänk om mina kompisar (alla kategorier) inte tycker att det är bra.
Men tänk om Kornelius inte tycker att det är bra.
Jag önskar så gärna att jag bara kunde slappna av och göra det som är bäst för mig själv. Saken är ju bara den att så länge inte min omgivning är nöjd så är inte jag nöjd, så att fatta ett problem utan att påverkas av omgivningen är jag helt okapabel till. Just nu är jag även extra mottaglig för andras åsikter eftersom jag började gymnasiet i augusti och verkligen, VERKLIGEN vill vara omtyckt, och rolig, och intressant.
Jag och Kornelius (min pojkvän sedan 2/12-07) har tagit ett uppehåll. Inte så långt, men ändå. Framförallt är det för att jag ska kunna styra upp mina känslor. Nu säger tre olika Lovisa åt mig vad jag ska göra. Gör det som känns bäst, säger den mest styrande delen. Ja, men hur ska jag veta vad som är rätt nu? Jag vill veta vad som är rätt om fyra månader, eller åtta månader, eller ett år. Jag vill veta vem jag kan lita på, vem som kommer svika mig, vem som kommer såra mig. Fatta inte fel beslut!
För att det inte ska bli för djupt här nu så kan jag säga att jag älskar Kornelius. Jag älskar honom för den han är. Det är mina känslor som av många olika anledningar är lite svåra att tyda, även för mig själv, just nu.
Impulsmänniskor är jag imponerad av, jag hade velat vara en impulsmänniska. Dock hade jag aldrig klarat av det då känslorna som finns i min kropp skulle räcka till minst tre kroppar till. Jag hade blivit sårad, överväldigad, omtumlad, arg, nervös med mera, på en gång.
Ikväll tittade jag på idol. Erik vann, vilket jag tycker var rättvist. Det finns inte så mycket mer att säga om det förutom att jag gärna hade velat vara på fest, och inte i tv-soffan. Man brukar väl skriva i en blogg vad man gör, vad man har gjort och vad man ska göra? Jag vill träffa människor och få den patetiska bekräftelse som jag erkänner att jag behöver. Kanske är det dags att understryka att man inte är "emo"? Nja, jag hoppas att det inte är intrycket man får av mig. Bara för att jag berättar vad jag känner, och är förbannad för att jag har svårt att ta beslut när andra människors känslor är inblandade betyder inte det att jag tänker ta självmord imorgon.
Min pappa sitter bredvid mig och spelar solitaire på sin dator. Jag älskar min pappa, jag älskar min familj, jag älskar nog alla som inte sviker. Bara för att jag skrev så betyder inte det att någon har svikit mig på något sätt på sistone. På måndag ska jag till skolan igen.. jag vet inte.. just nu har jag inget mer att tillägga. Det enda som kom upp i mitt huvud när jag skrev den förra meningen var att jag hoppas att ni har fått ett gott intryck nu och att jag verkligen borde sluta bry mig om vad andra tänker.
Rubriken får nog bli Jag, eftersom det är det vanligast förekommande ordet i den här texten känns det som.
De, ni, som läser vad jag skriver kommer väl kanske att tro att det här är det enda sättet för mig att öppna mig för omvärlden, och att jag är väldigt blyg och lite smått omogen som bara kan sitta bakom datorskärmen när jag ska uttrycka mig. Så är det inte. Det här är nog mest för min skull. För att jag ska få skriva av mig, det är ett sätt att avreagera sig på som passar mig väldigt bra. Och nej, jag är inte 40 år. (: Jag är bara 16.
En sak som jag har väldigt svårt att bestämma mig för är vem som egentligen är jag och hur är jag är när jag är mig själv. Det finns: den osäkra Lovisa, som bara bryr sig om vad andra tänker och gör att för att göra andra tillfreds, den (spelat) självsäkra Lovisa som ser sig i spegeln och gillar vad hon ser, och den förnuftiga Lovisa som är klok och långt före sin ålder.
Problemet är att jag vill passa in hos alla, och det fungerar inte just nu. När beslut ska tas dras jag åt minst två olika håll.
Men tänk om mamma och pappa inte tycker att det är bra.
Men tänk om mina kompisar (alla kategorier) inte tycker att det är bra.
Men tänk om Kornelius inte tycker att det är bra.
Jag önskar så gärna att jag bara kunde slappna av och göra det som är bäst för mig själv. Saken är ju bara den att så länge inte min omgivning är nöjd så är inte jag nöjd, så att fatta ett problem utan att påverkas av omgivningen är jag helt okapabel till. Just nu är jag även extra mottaglig för andras åsikter eftersom jag började gymnasiet i augusti och verkligen, VERKLIGEN vill vara omtyckt, och rolig, och intressant.
Jag och Kornelius (min pojkvän sedan 2/12-07) har tagit ett uppehåll. Inte så långt, men ändå. Framförallt är det för att jag ska kunna styra upp mina känslor. Nu säger tre olika Lovisa åt mig vad jag ska göra. Gör det som känns bäst, säger den mest styrande delen. Ja, men hur ska jag veta vad som är rätt nu? Jag vill veta vad som är rätt om fyra månader, eller åtta månader, eller ett år. Jag vill veta vem jag kan lita på, vem som kommer svika mig, vem som kommer såra mig. Fatta inte fel beslut!
För att det inte ska bli för djupt här nu så kan jag säga att jag älskar Kornelius. Jag älskar honom för den han är. Det är mina känslor som av många olika anledningar är lite svåra att tyda, även för mig själv, just nu.
Impulsmänniskor är jag imponerad av, jag hade velat vara en impulsmänniska. Dock hade jag aldrig klarat av det då känslorna som finns i min kropp skulle räcka till minst tre kroppar till. Jag hade blivit sårad, överväldigad, omtumlad, arg, nervös med mera, på en gång.
Ikväll tittade jag på idol. Erik vann, vilket jag tycker var rättvist. Det finns inte så mycket mer att säga om det förutom att jag gärna hade velat vara på fest, och inte i tv-soffan. Man brukar väl skriva i en blogg vad man gör, vad man har gjort och vad man ska göra? Jag vill träffa människor och få den patetiska bekräftelse som jag erkänner att jag behöver. Kanske är det dags att understryka att man inte är "emo"? Nja, jag hoppas att det inte är intrycket man får av mig. Bara för att jag berättar vad jag känner, och är förbannad för att jag har svårt att ta beslut när andra människors känslor är inblandade betyder inte det att jag tänker ta självmord imorgon.
Min pappa sitter bredvid mig och spelar solitaire på sin dator. Jag älskar min pappa, jag älskar min familj, jag älskar nog alla som inte sviker. Bara för att jag skrev så betyder inte det att någon har svikit mig på något sätt på sistone. På måndag ska jag till skolan igen.. jag vet inte.. just nu har jag inget mer att tillägga. Det enda som kom upp i mitt huvud när jag skrev den förra meningen var att jag hoppas att ni har fått ett gott intryck nu och att jag verkligen borde sluta bry mig om vad andra tänker.
Rubriken får nog bli Jag, eftersom det är det vanligast förekommande ordet i den här texten känns det som.
Finally.. I guess
Så, nu vad det äntligen gjort då. Jag har skaffat blogg, yes, stort steg. Själva bloggnamnet är ju inte direkt intressant eller berättar något om mig (förutom mitt namn) men jag antar att jag kommer sitta här en del för att skriva om mer eller mindre meningslösa saker som händer. Någon personlighetsbeskrivning får ni inte se, inte här och inte nu. Jag vet inte hur det blir med det men det blir säkert så att det blir en del i taget. Som när man lär känna en person. Nu låter jag som att jag har några fantasier om att halva Sveriges befolkning kommer ägna sig åt att kika på min blogg. Haha, så är det inte! Men mycket mer inledning orkar jag inte med, men min ambition för att få det här till en hyfsat intressant blogg kommer förmodligen och förhoppningsvis att växa med tiden.
Idag var det Lucia i skolan, riktiga "Luciadagen" är imorgon (tror jag?) och då ska jag på lucia movie night på bio med Erica. Det blir säkert lika mysigt som förra året.
Att skriva lite hemliga saker på ett halvt avslöjande sätt är något jag ibland ägnar mig åt. Jag tycker att det blir mer spännande, och roligare att se tillbaka på. Spekulera gärna inte för mycket kring vad det som är skrivet kan betyda utan fråga gärna själv. Hemligheter och "interna" skämt är vad som skapar speciella relationer mellan människor, därför är det något jag gärna samlar på mig mycket av.
Nu är det tio minuter kvar tills idol-finalen 2009 börjar. Jag vill skriva att jag inte är något stort fan av idol och att jag inte hejar på Erik men tyvärr är det inte så. Jag har sett alla program utom de senaste fyra eller fem (på grund av att jag har varit och tittat på fotboll och lite annat) och min familj inklusive jag brukar sitta och bedöma alla framträdanden som görs, och jag hejar på Erik men jag kommer inte gråta om han inte vinner. Jag lovar. Vi får se hur det går.
Nu ska jag ner i köket för att plocka fram lite goda saker att äta till tv:n, det är ett måste. Av den anledningen fäller jag ner datorlocket och ger upp kampen mot uppdateringstjänsten genom att klicka på "starta om nu" istället för "starta om senare".
Puss
Idag var det Lucia i skolan, riktiga "Luciadagen" är imorgon (tror jag?) och då ska jag på lucia movie night på bio med Erica. Det blir säkert lika mysigt som förra året.
Att skriva lite hemliga saker på ett halvt avslöjande sätt är något jag ibland ägnar mig åt. Jag tycker att det blir mer spännande, och roligare att se tillbaka på. Spekulera gärna inte för mycket kring vad det som är skrivet kan betyda utan fråga gärna själv. Hemligheter och "interna" skämt är vad som skapar speciella relationer mellan människor, därför är det något jag gärna samlar på mig mycket av.
Nu är det tio minuter kvar tills idol-finalen 2009 börjar. Jag vill skriva att jag inte är något stort fan av idol och att jag inte hejar på Erik men tyvärr är det inte så. Jag har sett alla program utom de senaste fyra eller fem (på grund av att jag har varit och tittat på fotboll och lite annat) och min familj inklusive jag brukar sitta och bedöma alla framträdanden som görs, och jag hejar på Erik men jag kommer inte gråta om han inte vinner. Jag lovar. Vi får se hur det går.
Nu ska jag ner i köket för att plocka fram lite goda saker att äta till tv:n, det är ett måste. Av den anledningen fäller jag ner datorlocket och ger upp kampen mot uppdateringstjänsten genom att klicka på "starta om nu" istället för "starta om senare".
Puss
