lovisamalmberg

Nu är det jullov. Jag försöker tänka att det bara är som ett höstlov, för det är det ju nästan längdmässigt, och inte som ett sommarlov som man tänkte när man var mindre. Jul- och sommarlovet var årets stora skolpauser. På jullovet är man så upptagen med allt hela tiden så det går snabbare än man kan tänka sig. Nyss bjöd en person med mig till någons stuga på ven med några andra efter nyår i några dagar, vilket verkar jätteroligt, och det kommer göra lovet ännu kortare.. Men så länge man har roligt antar jag att det inte gör något.


För några timmar sedan var det någon som kommenterade efter ett inlägg att jag kanske försöker passa in för mycket med vissa. Det är absolut sant. Jag känner ofta att jag anstränger mig alldeles för mycket och tappar bort vem och hur jag faktiskt är någonstans på vägen. Min första tanke var att jag blev lite ledsen och att jag undrade vem som hade skrivit det (personen har kommenterat anonymt) för jag vill veta så jag kan be personen om ursäkt om den tycker att jag har varit irriterande mot den. Men jag kom på sen att det faktiskt inte spelar någon roll. Jag sitter inte och skriver saker om mig själv som bara är delvis sanning för att personer som jag känner ska skriva att "nej, så är det inte alls" och tycka synd om mig. Det är ingen mening med att göra så. Personen som har kommenterat har helt rätt, och det är sådan jag är. Vissa kanske tycker att det är jobbigt när jag verkligen anstänger mig för att passa in och lära känna människor ibland och att det blir för mycket. Men de personerna hade knappast klarat av att ha mig som vän då. Om man inte trivs med hur jag är mot andra är det okej för mig. Jag kan inte kräva att alla ska tycka bra om mig. Jag har mina svagheter och mina styrkor, och jag antar att det är svagheterna man är mest medveten om. Så jag är inte ledsen, arg, besviken eller något annat.

Nu ska jag tvätta bort sminket sen ska jag sova.

Puss